Sammanfattning:

En köpare av två fastigheter har gjort betalningar till fastighets­mäklarens klientmedelskonto. Köparen har därefter gjort gällande att betalningarna har skett av misstag och att de därför ska gå åter. Condictio indebiti?

Sammanfattning:

En privatperson hade tvingats ta lån med hjälp av sitt bankid, och ansågs därför återbetalningsskyldig enligt läran om condictio in debiti; Nl.a. om bevisning avseende obehörig användning av E-legitimation och när 36 § avtalslagen inte kan användas.

Sammanfattning:

Om bl.a. NJA 2020 s. 334

Ur domskälen: "I detta fall står det klart att Roland Björnfot med sin betalning avsåg att betala för en maskin. Han betalade helt i enlighet med de anvisningar han hade fått från den som utgett sig för att vara säljare av maskinen. Det rör sig därmed inte om en betalning utan rättsgrund utan om en åsyftad betalning som, till följd av att Roland Björnfot blev lurad av den förespeglade säljaren av maskinen, gjordes till Jasmina Basics konto. Det kan därmed diskuteras om läran om condictio indebiti i och för sig är tillämplig på situationen och om Roland Björnfot därför alls har ett befogat återkrav på Marina Knezevic, eller om han endast bör kunna vända sig mot den som förlett honom att betala. Jämför här t.ex. rättsfallen NJA 1961 s. 18 och NJA 1999 s. 575. Se även NJA 2020 s. 334 p. 8 angående möjligheten för en gäldenär, som enligt borgenärens instruktion har betalat med befriande verkan till tredje man, att driva ett återkrav mot tredje man."

Sammanfattning:

Bank ansågs ej ha visat rätt att återfå kredit enligt läran om condictio in debiti, krediten hade tecknats genom obehörig användning av privatpersonens bankID. 36 § avtalslagen hade åberopats men behövde aldrig användas eftersom tingsrätten ch hovrätten ansåg att banken inte kune kräva återbetalning, i vart fall inte från den aktuella kunden vars bankID hade utnyttjats.

Sammanfattning:

En borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

Sammanfattning:

En person lämnade vid betalning för skatt av misstag uppgifter som medförde att beloppet krediterades annans skattekonto, som därmed kom att visa överskott. Detta togs i anspråk genom utmätning för kontohavarens skulder till enskilda borgenärer. Av läran omcondictioindebitihar ansetts följa att Skatteverket inte behövde återbetala det mottagna beloppet till betalaren

Sammanfattning:

En bank har felaktigt förmedlat en betalning till ett företag. Fråga om företaget är skyldigt återbetala beloppet (jmf 1933 s 25, 1961 s 18, 1970 s 539, 1989 s 224 och 1991 s 3)